ÖPPET BREV TILL ORDFÖRANDE OCH SEKRETERARE FÖR CPMI:
SENADOR ALMEIDA LIMA OCH DEPUTADO JILMAR TATTO
TILL ORDFÖRANDEN FÖR DEPUTERANDEKAMMAREN OCH SENATEN
TILL BRASILIENS AMBASSAD I STOCKHOLM OCH KÖPENHAMN
Det brasilianska parlamentet har åter igen tillsatt en parlamentarisk utredning (Comissão Parlamentar Mista de Inquérito – CPMI) för att granska de avtal som tecknats mellan den federala regeringen och landets lantarbetarorganisationer.
Trots att massmedia och storgodsägarna i parlamentet varit snabba med att döpa initiativet till ”MST-kommissionen”, har utredningen i själva verket ett bredare mandat. Enligt riktlinjerna är kommissionens mål ”att utreda syftet, bakgrunden och ansvaret för de förskingringar och oegentligheter som avslöjats i samarbetsavtal och kontrakt mellan staten och organisationer och aktörer som verkar för jordreform och landsbygdsutveckling; att utreda förskingringen av resurser och den hemliga finansieringen av jordeockupationer; och att analysera och kartlägga ägarstrukturer på den brasilianska landsbygden, framförallt främjandet och genomförandet av jordreformen”.
Till skillnad från vad som sagts i media är det verkliga syftet med utredningen - som drivits igenom av jordägareliten i kongressen – att koncentrera undersökningarna på de samarbetsavtal som tecknats mellan regeringen och landets folkrörelser och att kriminalisera de sociala rörelserna, i synnerhet de jordlösas rörelse, MST.
Initiativet är den tredje parlamentariska utredningen med samma syfte under de senaste sju åren. 2003 skapades ”Jord-kommittén”, som avslutades i november 2005 utan att ha funnit några oegentligheter hos MST eller någon annan jordbruksorganisation. Under den parlamentariska utredningen lyckades storgodsägarna i kongressen avslå den rapport som presenterades av den dåvarande kommittésekreteraren Dep. João Alfredo (PSOL/Ceará). Istället godkändes Dep. Lupions (DEM/PR) skuggrapport, som föreslog att jordockupationerna borde falla under en särskilt grov brottsrubricering.
I juni 2007 godkände senaten att en ny parlamentarisk utredning tillsattes, denna gång kallad ”NGO-kommittén”, med syftet att utreda civilsamhällets användning av offentliga medel. På nytt, och med samma argument, det vill säga att de folkliga organisationerna och de sociala rörelserna förskingrar offentliga medel, fortsatte jordreformens fiender sin attack, och krävde att banksekretessen skulle brytas för MST:s samarbetspartners och skatte- och telefonkonton offentliggöras. Denna parlamentariska utredning är ännu i kraft och ska enligt planen avslutas i februari 2010. Men utöver att granska hur de offentliga medlen använts, borde också samarbetenas resultat och målsättningar ha utvärderats.
Nu har kongressen koalition av storgodsägare åter gått till attack mot de sociala rörelserna, framförallt MST, genom att tillsätta ytterligare en parlamentarisk utredning. Initiativet kommer som ett svar på påtryckningar från storgodsägare och som ett försök att blockera uppdateringen av landsbygdens produktivitetsindex. Argumenten är bekanta: sociala rörelser och folkrörelser har inte rätt till offentliga medel.
Å andra sidan är tillsättandet av denna parlamentariska utredning ett utmärkt tillfälle att utreda var merparten av de offentliga medel som avsats for landsbygdsutveckling verkligen investerats. Till exempel har organisationer som SENAR och SESCOOP, som domineras av storgodsägare, erhållit mer än två miljarder R$ under de senaste nio åren för att utbilda och träna folk på landsbygden. Detta trots att riksrevisionen upprepade gånger fastställt att medlen inte använts för det de var ämnade till, utan för att upprätthålla storgodsägarnas egna administrativa strukturer och förvaltarskap.
Om man ser till vad som står i den parlamentariska utredningens direktiv är det dessutom ett utmärkt tillfälle att utreda illegala uppköp av offentlig mark i flera brasilianska delstater, något som upprepade gånger avslöjats av massmedia och som till och med involverat högt uppsatta politiker, såsom senatorn Katia Abreu i delstaten Tocantins. Utredningen skulle också kunna granska de bankirer som misstänks för illegala uppköp, till exempel fallet med banken Oportunity vars köp av 36 jordegendomar på bara tre år i södra Pará avslöjats i en federal polisutredning. Eller varför inte utreda utländska företags markköp vid den brasilianska gränsen, till exempel företaget Stora Enso i Rio Grande do Sul och Monn-sekten i Mato Grosso do Sul? För att inte tala om den allmänt kända utförsäljningen av landets naturresurser och det brasilianska jordbruket, som för var dag kontrolleras i allt högre grad av transnationella företag som sätter sina egna vinster före vårt lands livsmedelssuveränitet.
Våldet på landsbygden (och dess orsaker) är ett annat område som borde utredas. Under de senaste åren har flera aktivister och ledare från MST och andra jordbruksrörelser dödats. Sedan Brasiliens demokratisering 1985 har mer än 1 600 ledare för lantarbetare avrättats, inklusive medlemmar av kyrkan, advokater, med flera. Endast 80 av dessa fall har gått till domstol, och i mindre än 20 fall har någon dömts. Den parlamentariska utredningen behöver utreda vilka som bär ansvaret för detta och varför domstolsväsendet inte ställt jordägare till svars for dessa brott.
Vi rekommenderar att det brasilianska parlamentet utreder varför ett oligopol av utländska företag kommit att dominera produktionen av bekämpningsmedel och hur det omvandlat Brasilien till världens största konsument av växtgifter, något som inte bara påverkar livsmedlens kvalité utan också befolkningens hälsa, utan att något som helst ansvar utkrävts.
Detta ser vi som några av de områden som den parlamentariska utredningen borde undersöka. På så sätt skulle utredningen bidra till att skapa av ett verkligt demokratiskt samhälle, som stöder de folkliga initiativen, inklusive de organisationer och folkrörelser som i kampen för jord producerar livsmedel till Brasiliens befolkning. Att begränsa utredningen till att endast undersöka de samarbetsavtal som tecknats med MST:s samarbetsorganisationer, är inget mer än ännu ett parlamentariskt försök att kriminalisera de sociala rörelserna och stoppa utvecklingen och demokratiseringen av den brasilianska landsbygden.
Vi vill med detta brev visa vår totala solidaritet med MST och alla andra sociala rörelser och organisationer som deltar i kampen för en nödvändig och rättvis jordreform. Brasilien kan varken bli ett demokratiskt eller ett rättvist samhälle utan att man gör upp med koncentrationen av markegendom i landet, där endast 15 000 storgodsägare äger 98 miljoner hektar mark, vilket betyder att 2% av jordegendomarna upptar 45% av landets yta. De som kämpar för demokratisering av marken kan aldrig legitimt kriminaliseras av den elit som försöker bibehålla sitt monopol över denna markegendom.
Bästa hälsningar,
Initiativtagare: MST stödgrupperna i Sverige
Undertecknas
Fyll i formuläret nedan och klicka på "Skriv på uppropet!" för att underteckna ovanstående upprop. Namn och ort är obligatoriska uppgifter.
Du får gärna uppge din e-postadress och eventuell hemsida. Din e-postadress visas inte för andra besökare, men du kan komma att få nyhetsbrev av uppropets initiativtagare. Om du har en gravatar så syns den vid din underskrift.